Här är vi nu – gilla läget

Nyss hemkommen från Olympia. 0-0 mot Falkenberg och drygt 7000 på läktarna är inte direkt något man firar. Men samtidigt är det hög tid att inse en sak, ni som inte redan gjort det: det är så här vår verklighet ser ut 2015.

Inte just att vi inte lyckas få hål på den tippade tabelljumbon, för det kunde vi såklart ha fått, men att intresset inte är större. En del verkar i det närmaste chockade över publiksiffran, men i ärlighetens namn, såg ni inte den komma? Vi kan skylla på vad vi vill, HD:s skriverier, premiärmatchen 2014, bristande marknadsföring eller sportsliga motgångar. Kanske är det en kombination av alla faktorer som fått Mjölkkossan på fall. Jag vet inte och för att kunna dra några slutsatser behövs ju givetvis en gedigen undersökning och analys. För fakta är att vi har tappat en betydande andel av vår publik.

Det här är inget som kommit över en natt, jag har känt det sedan 2009-nånting. Nu har jag inga siffror framför mig men jag är rätt övertygad om att framgångarna 2011 bara tillfälligt dämpade fallet.

Så vad gör vi då, när vi nu kan konstatera att HIF inte är den publikmagnet vi tidigare varit? En sak är jag åtminstone helt övertygad om, och det är att kampanjer likt #Rödlördag eller #FullsattOlympia bara kan ge kortvarig positiv effekt. Det som krävs nu är ett betydligt mer grundligt och långsiktigt arbete.

Först och främst handlar det om att acceptera läget. Det är här vi befinner oss nu. Sen handlar det om att ta fram en flerårsstrategi med sikte på 2020. Längs vägen kommer vi få en ny arena som givetvis kommer påverka intresset positivt, men inte heller den är något vi kan förlita oss på i det långa loppet. Klubben har ett stentufft arbete framför sig när det gäller att bygga upp ett varumärke och en identitet som sakta men säkert monterats i bitar.

Det finns inga mirakelkurer – det finns bara stenhårt jobb.

Sektion 37 var slutsåld idag, det är givetvis positivt. Och det är inte klubbens mest trogna supportrar som försvunnit, det är marginalsupportrarna. De ack så viktiga marginalsupportrarna, som idag hade gjort skillnaden mellan ”krisstämpel” och ”publikfest.” Och om vi ska stirra sanningen rakt i vitögat så är det inte ens säkert att vi kan vinna tillbaka dessa. De kanske vänt klubben ryggen för gott.

Nu gäller det att bygga nytt och locka nya supportrar till Olympia. Och vi som fortfarande brinner för klubben har en oerhört viktig roll att spela. Vårt engagemang kan vara hela skillnaden. Vi måste ha tålamod.

Det här är inget inlägg som skrivs i frustration, inte alls. Jag är varken förvånad eller arg. Jag konstaterar bara hur verkligheten ser ut och jag tror det är viktigt att vi alla vågar göra det. Supportrar, klubbledning och övriga runt föreningen. Det gör oss inte till en sämre klubb än tidigare och det gör oss inte till mer negativa människor för att vi konstaterar fakta. Det innebär bara att vi måste kavla upp ärmarna och jobba hårdare.

Media kommer skriva att publiken sviker. Konkurrenter kommer göra sig lustiga över våra publiksiffror. Låt dem. Vi sluter leden och krigar på mer än tidigare. En dag kommer vi stå där och njuta av framgångar igen. Det kanske inte blir i år, kanske inte ens nästa år eller nästa år igen. Men en dag är vi där och då ska vi minnas tillbaka på dagarna då vi knöt näven och ökade.

Så knyt näven då! Så ses vi i Halmstad på söndag! Och för mig spelar ovanstående ingen roll, att följa HIF är fortfarande det bästa jag vet.

Tack till alla som stöttade laget idag. Tack till alla som stöttade laget i Kalmar. Tack till alla som ska stötta laget på söndag. Tack till alla som står upp för Helsingborgs IF!

Rosehill Park
Sundsbusarna


Comments are closed.