Gästblogg: Reflektioner efter gårdagen

Överkörda av Bajen på Tele2. En total förnedring och förhoppningsvis en rejäl väckarklocka för truppen. Eller en snoozning snarare, den första ringningen borde kommit redan efter Örebro hemma.
Det är många diskussioner efter matchen, allt ifrån Henkes uttalanden till det frustrerande ordutbytet mellan spelare och tillresta supportrar.

Här är några reflektioner:

Inställningen. Henke brukar ofta säga att man åtminstone kan springa ihjäl sig de dagar spelet inte stämmer. Än så länge är det bara tomma ord. För igår var vi varken tvåa eller trea på bollen i många dueller. Från läktarplats tolkade jag det som om spelarna inte var hungriga och det gör mig bekymrad. Saknar vi karaktärsspelare som kan lyfta laget? Som kan ta den där idiotlöpningen ála Gashi för att visa att ”nu jävlar”? Igår var det ingen som tog den rollen. Är Mårtensson verkligen kaptensmaterial? Det finns en del frågor som behöver besvaras, minst sagt.

Frustrationen. Det var irriterat på läktarplats efter matchen. Många hade avsatt hela söndagen och betalt mycket pengar för att stötta laget på plats. Då blir det frustrerat när spelarna inte ens verkar vilja vinna. Efter slutsignalen skreks en del saker i stridens hetta, i mina ögon kan man likna det lite som ett gift par som bråkar. Som avlönad fotbollsspelare måste man kunna hantera detta. Även om man tycker att en del ord är lite väl orättvisa så är det bara att svälja och knyta näven i fickan. Att göra som Jordan, använda media för att gå i klinch med de egna supportrarna, är helt huvudlöst.

Henkes agerande. Att efter tre omgångar ställa sin plats till förfogande tycker jag är klent ledarskap. Det är Henke som har uppdraget att leda laget framåt och då tycker jag att det är svagt att göra som han gjorde. Ingen har ifrågasatt Henke som manager, men hans uttalanden osar lite martyrskap. Jag hade hellre sett att han ställt sig upp och sa ”Detta var bedrövligt, men vi ska vända detta. Jag tror stenhårt på grabbarna och vår idé”. För om inte Henke själv tror på det han gör, och viker sig så tidigt in på säsongen, hur ska då spelarna och vi supportrar tro? Hoppas att det, precis som mycket annat igår, sades i ren frustration.

Diskussionerna i efterhand. Jag blir glad när jag läser inlägg efter inlägg om att vi nu ska sluta upp bakom klubben. För det är precis det vi ska göra. Röd lördag väntar och en svag säsongsinledning ska inte förstöra den dagen för oss. Förr eller senare vänder det och vi ska fanemig se till att det blir redan nu på lördag. Spelare, ledare och supportrar ska stå enade i detta. Jag hoppas att alla gör sitt yttersta för att locka med folk till Olympia. Vi ska skapa en ljudkuliss som gör att spelarna trycks framåt! Krigarinställning, på plan och läktare.

Sen blir jag lite irriterad på de som skriver att ”riktiga supportrar stöttar, de gnäller inte”. Det är sant att supporterskap ska vara stöttande, det ligger i själva ordets definition. Men som supporter har man också rätt att ställa vissa krav. Inte att vi ska vinna alla matcher, men att spelarna ska ge allt för klubbmärket. Och efter en insats som den igår ska man kunna vädra missnöje.

Det handlar inte om att man vänder laget ryggen, det handlar om att man är frustrerad. Att man bryr sig. Jag kan garantera att de som reser 120 mil för att stötta HIF i Stockholm är där nästa match också. Och många var också i Gävle söndagen innan. De förtjänar inte att bli uppläxade av folk som anser att de inte har rätt att visa missnöje. För när det blåser som snålast är det dessa supportrar som står där och sjunger sig hesa för spelarna. Var så säker.

Framåt. Många har gått ut och backat Henke, med rätta. Vi har inget annat val än att sluta leden och fortsätta kämpa. På lördag hoppas jag att vi får se ett välfyllt södra som bär fram spelarna till årets första trepoängare. Dra med polarna, dela #RödLördag-relaterat material i sociala medier och börja ladda för vändningen. För den kommer på lördag, det är jag helt övertygad om.
HIF – vi ger oss aldrig!

/Tågaborg


Comments are closed.