Om 51%-regeln och hur 80 personer blev 25

Idag gick Helsingborgs IF:s årsmöte av stapeln. Till detta årsmöte hade jag lämnat in en motion (förslag). Motionen var väl genomarbetad och behandlade den omtalade 51%-frågan. Vet ni inte vad den handlar om? Jag kan förklara i korta drag. Riksidrottsförbundet – som fotbollsförbundet, ishockeyförbundet, speedwayförbundet etc. – är en del av, har en 51%-regel som säkrar medlemsinflytande och demokrati i alla landets idrottsföreningar. Om en idrottsförening väljer att bolagisera sin verksamhet måste 51 % av aktierna fortfarande tillhöra föreningen, där medlemmarna via årsmöte är högsta beslutande instans. Om 51%-regeln i RF avskaffas är det ett steg mot att majoritetsbeslut av medlemmar på föreningars årsmöten inte längre är det som avgör hur föreningen ska styras. Istället är det personer med störst tjocklek på sin plånbok som genom köp av aktier kan avgöra klubbens framtid. Ett skräckexempel är Österrikiska Redbull Salzburg. Fan ta er som dricker fotbollsmördardrycken för övrigt.

 

Styrelsen i HIF gick delvis med på min motion. De gick med på att HIF ska verka för att 51%-regeln ska behållas inom SvFF, som är en del av RF (Riksidrottsförbundet), men ville inte verka för att den ska behållas i RF. Detta med motiveringen att de olika idrottsförbunden inte ska lägga sig i varandras verksamheter och att det ska vara upp till varje specialidrottsförbund att avgöra hur man vill ställa sig till ett slopande av 51%-regeln.

Jag tycker det är bra att HIF ska verka för ett bevarande inom SvFF, men vidhöll ändå vid min motion. Ett slopande av 51%-regeln i RF är ett steg i fel riktning. Jag skulle nu hålla ett tal inför årsmötet. Jag var mycket nervös inför detta. Jag skulle hålla ett tal för en församling av över 300 årsmötesdeltagare, varav hälften säkert har varit medlemmar längre än vad jag varit född. Jag höll ett bra tal. Jag talade för min sak. Motionen som helhet kan jag delge er på forumet. Styrelsens reservation besvarade jag med att jag anser att HIF är mer än en fotbollsklubb och del i SvFF. HIF är en idrottsförening och har ett ansvar för hela idrottsrörelsen och dess demokratiska värdegrund. Det var nog ett av de svåraste tal jag hållit, men också ett av de bästa.

Det som hände därefter var en omröstning. I ett första skede, som vanligt, med att mötesdeltagarna fick säga ”ja” till de olika förslagen (mitt och styrelsens) och att mötesordföranden sedan fick avgöra vilket alternativ som fick flest ja-sägare. Mötesordföranden gick på styrelsens alternativ. Jag och flera med mig upplevde det som jämnt. Jag begärde omröstning med röstkort (röda och gula). Det som följde nu var att alla som röstade för mitt förslag skulle hålla upp sina tilldelade gula kort och att alla som röstade för styrelsens beslut skulle hålla upp sina röda. Rösträknarna bedömde det som att endast 25 av årsmötets 308 deltagare röstade för mitt förslag. Detta mina vänner, är historien om hur 80 personer blev 25. Jag och flera med mig höll inte med om rösträknarnas bedömning. Vi begärde att röstkorten skulle lämnas in och räknas, ett efter ett. Då framkom det att det inte bara var 25 personer som röstat för mitt förslag, utan 80 personer. Dock var det över 170 som röstade för styrelsens förslag. Därmed var frågan avgjord, men slutligen i varje fall på ett demokratiskt sätt.

Jag har flera gånger gått ifrån klubbens årsmöten och känt mig förbannad. Förbannad för att saker inte gått rätt till. Förbannad för att föreningsdemokratin inte respekterats och att alla suttit tysta och accepterat detta. Ännu mer förbannad när jag upptäckte att jag var en av de ”alla” som tog denna skit. Detta årsmöte sade jag ifrån. Detta årsmöte gjorde jag allt jag kunde göra för att stå upp för min sak. Det gick ändå inte hela vägen. Men jag känner att jag gjort allt jag kunnat. Jag känner en lättnad  nu. Jag känner mig lycklig. Oavsett om fotbollens framtid blir som jag drömmer om eller ej, så har i varje fall jag levt och verkat för drömmen. Jag kanske har förlorat, men jag har gjort det med flaggan i topp och min själ kan äntligen få ro. Varje röst räknades, in i minsta detalj. Mina röster var inte flest. Detta kan jag acceptera. Med full respekt. Nu, när det hela efter många om och men gått rätt till.

 

Jag vill tacka alla årsmötesdeltagare, oavsett hur de röstat ikväll, för att de tog sig till Helsingborgs IF:s årsmöte och gjorde sin röst hörd. All respekt och heder till er. Det är ni som är klubben. Ni som annars har starka åsikter om hur klubben sköts, vart var ni idag?

Tack för ordet. Hälsningar Mjölkkossan.


One Response to Om 51%-regeln och hur 80 personer blev 25

  1. Pingback:Ted