Siste supportern tar fotbollen med sig…

Elfsborgare, malmöiter, djurgårdare & övriga själlösa får titta bort en stilla minut. Det här berör inte er, det här berör endast min egen sort, HIFaren. Vi är så mycket mer än alla andra ryggradslösa, kappvändare och sk. supportrar i vårt alldeles för avlånga land.

Jag har sagt det till många av mina vänner redan, HIFaren är en jävla principfjolla. Saker och ting skall ske på våra premisser och inte vad andra bestämt. Senast var det avsparkstiden i svenska cupen mot Göteborg. VI nådde massmedias uppmärksamhet, vi fick Svensson på läktaren att inse varför bojkotten av första halvlek var nödvändig. Vi blev även beskyllda av en del åskådare att ha bekostat HIF vidareavancemang efter förlusten då stämningen uteblev.
Den förlusten tar jag mer än gärna på mig, för mig är det kortsiktiga resultatet lika viktigt som att glömma matlådan till arbetet.

VI HIFare går längst fram i ledet för att behålla den ”sanna fotbollen”, bakom oss finns ingen, absolut ingen som sluter upp i vår kamp. Vi står ensamma mot det moderna intåget, vi står ensamma i uppropet mot plastmattor. Kalla det principfjollor eller vad fan ni vill, men jag är stolt, löjligt stolt över att vår kärlek till fotbollen inte kan köpas.

Några exempel jag tror och hoppas jag delar med de jag kan kalla HIFare.

* HIFaren kommer aldrig acceptera att klubben anlägger en plastmatta på Olympia.

* Det spelar en dömd pedofil i malmö, det hade aldrig hänt i HIF.

* Vi kommer aldrig acceptera speltider som passar tv-tittaren istället för supportern på plats.

Tre exempel som övriga klubbars supportrar inte lägger speciellt mycket energi i. Men detta är frågor vi kämpar för, ensamma. Vi är ett utdöende släkte, vi som kämpar emot popcorns- & jippoevenemangen kring våra arenor.

På medlemsmötet med HIF och Myllenberg i synnerhet i vintras fick vi slängt i ansiktet att vår egen klubb hoppades på att i framtiden skulle besökarna ”kunna sitta bekvämt på sina stolar och följa matchen i sin iPad”. Jag sa då till Myllenberg att blir det sanning har jag satt min fot på Olympia för sista gången.

Åter, vi är principfjollor i HIF, men jag är sjukt stolt! Låt de andra buttfuckas, låt de vinna titlar, låt deras supporterföljen växa sig löjligt stora men aldrig, aldrig de kommer kunna mäta sig med HIFaren. När den moderna fotbollen gör sitt intåg på allvar hoppas jag att vi tar bollen med oss innan vi ger fingret åt resten av Sverige.

Egentligen skulle jag lyft fram min kära supporterförening som efter 15 år äntligen hittat ett gäng engagerade människor som verkligen kämpar att skapa något jag själv bara hoppades på i Oktober 1998. Ni skall ha ett stort tack!


One Response to Siste supportern tar fotbollen med sig…

  1. Pingback:Anonym