Vi kommer överraska många i år

Så var säsongen äntligen igång på riktigt. Gårdagens tillställning i Västerås är kanske inget man kommer minnas i all evighet, men det var ändå en jävligt trevlig söndag. 4-0-segern kändes bergsäker och jag tror inte att VSK hade en enda vass målchans? De satsade allt på att försöka hålla tätt bakåt men när väl ledningsmålet kom var det inget snack om saken längre.

Jag måste säga att jag gillade det jag såg på plastplanen framför mig, om man bortser från själva plasten då. Mål från tre nyförvärv, mestadels välorganiserat spel kryddat med tålamod och rejält mycket spring i benen. Som Henkes högra hand Tobias Tuvesson skrev på Twitter efter matchen; det är hemåtlöpningar på 70 meter i minut 85 när vi leder med ett par bollar som ska karaktärisera HIF 2015. Jag gillar den inställningen. Ledarstaben har onekligen satt ribban och spelarna verkar köpa konceptet.

Det känns plötsligt oroväckande bra inför Allsvenskan, även om man väl inte ska sticka ut hakan för mycket efter första tävlingsmatchen För mig känns Di Röe som en verklig underdog i årets Allsvenska som väldigt få räknar med. När konkurrenter och experter ser ett lag som ska hamna på en åttondeplats ser jag en trupp som kanske kan vara med och slåss om Europaplatserna. Jag har inget emot att allt medialt fokus läggs på Malmös miljoner och Bajens säsongskortsförsäljning – att smyga i vassen har sina fördelar, inte minst i det läge vi befinner oss i nu.

På läktaren då? Jodå, det bjöds på bra drag från de cirka 120 tillresta skåningarna, varv cirka 20 var SB. Vassa ljudtoppar blandades med spontan läktarhumor och insatsen får räknas som klart godkänd. I övrigt kändes det på många sätt som en träningsmatch – pissväder med snöblandat regn och blåst och bara de närmast sörjande på plats. Att Västerås inte är en fotbollsstad visste de flesta innan, men om detta var årets match för VSK vill jag inte veta hur det ser ut när de möter Brage en tisdag i oktober. Plus däremot för bortasektionen, långsida och tak utan löparbanor.

Nu väntar Syrianska och Halmstad på hemmaplan. Det ska mycket till för att vi ska missa att gå vidare. Tror, lite lagom kaxigt, på två segrar och jag hoppas att alla som har möjlighet beger sig till plan 10 för att stötta laget. I träningsmatchen mot Kalmar märkte vi att det finns goda möjligheter att skapa bra drag på gamla södra och rimligtvis borde fler se de här matcherna på plats. Det är också bra tillfällen att börja sätta några av de nya sångerna som poppade upp i Västerås.

För övrigt känns det rent ut sagt för jävla bra att vi är inne i mars månad. Allsvenskan närmar sig med David Ljung-steg och vi i Sundsbusarna har redan fyllt vår buss till Kalmar. 57 platser har den och det blev nästan krig om dem när de släpptes. Att säga att suget är stort är en rejäl underdrift – man kan ta på laddningen bland läktarkollegorna. Nu hoppas vi att Kärnans försäljning tar fart rejält i veckan och att HIF släpper sitt resealternativ. Och sen antar vi att fler grupperingar kan börja fylla egna bussar? Det krävs kraftsamlingar både från officiellt och inofficiellt håll om vi ska bli 2000 man på Guldfågeln. Och att vi ska fylla kortsidans båda etage är ju redan bestämt.

Säsongen är igång!

Rosehill Park
Sundsbusarna

Foto: Sebastian Lindberg / BILDBYRÅN


Comments are closed.