Bortapremiär!

Alvaros briljans, och tragiska skada. Pubsamlingen innan med ett välkommet inhopp av Jozo Matovac… En överhypad försäsong som slutade i platt fall direkt mot lilla grannklubben. Hur man på en knagglig wifi-uppkoppling följde debaclet mot Hammarby -05… Tusentals Helsingborgare i Halmstad. Eller när man från den välfyllda bortasektionen i Listerlandet såg början på en radda oförtjänta poäng…

Temat är självklart bortapremiärer som etsat sig fast i mitt minne. Oavsett resultat, motstånd eller något annat så är det något väldigt speciellt med en bortapremiär. Ni vet, en hel vinters uppbyggd abstinens som bubblar ut på en och samma gång. Det är oförglömligt.

Hemmapremiärer har såklart sin charm. Derbyn och avgörande matcher likväl – men för mig kan ingenting mäta sig med en bortapremiär. Osäkerheten, storleken på bortaföljet, att det är just bortamatch med allt vad det innebär. Det blir på något sätt lite bättre.

I år har vi Kalmar borta. Hela HIF-följet ska ut på turné och det kommer bli sådär jävla underbart som bara en bortapremiär kan bli. Det ryktas om åtskilliga inofficiella resor, samtidigt som Kärnans biljetter börjat gå åt likt smör i solsken. Det är HIF-arrangerad resa och våra bortakort såldes helt slut. Det är hashtaggar, events, profilbilder och affischer och fan vet allt.

Skit i allt det där. Det är såklart kul med hype och intresse, och jag ska säkert byta profilbild snart och hashtagga hela vårt Olympia. Jag ska tapetsera hela mitt område med affischer och bjuda in alla de personer jag knappt känner till facebookevents. Men det är inte det viktiga. Det är bortapremiär och det kommer bli fantastiskt!

Bara ta dig till Kalmar!

Byggmark
Sundsbusarna


Comments are closed.